DET KANSKE ÄR BUDBÄRAREN SOM SKA SKJUTAS – del 2.

Det är folket som kommenterar på internet.
Anonymt.
Folket tycker att det känns bra. Och de har förresten svårt att enas om vilket namn de skulle skriva under med. De vill fortsätta.
De undrar varför de inte skulle få göra det.
Bara för det finns bara några få som inte gillar anonyma kommentarer.
Bara för att några inte gillar att balansen förskjuts.
Bara för att folket tar sig rätten att säga något litet, gå med i en grupp som tycker något.
Bara för att folket samlas och tar reda på saker tillsammans och sedan själva avgör om de vill säga det till varandra.
Detta retar bland annat journalisterna, vana som de är att kunna ta reda på vanligtvis dold information och bakomliggande identiteter, för att sedan själva sitta med möjligheten att avslöja eller inte.
Folket frågar sig om det är rätt personer som avgör de här sakerna. Folket kollar upp vilka personer det är som sitter på avgöranden.
Och därför försvarar man sig.
Ja så enkelt är det tycker folket – att vissa inte tål granskning.
Så de slår tillbaks med det enda sätt de känner till. Debatt, retorik och panik.
Men i och med anonymiteten så kan de inte spela sitt vanliga maktspel, använda sitt namn och därmed sin självpåtagna auktoritet. Därmed tillåts tredje part bilda sig sin egen uppfattning, dramat uteblir, argumenten faller.
Det finns förstås andra yrkesgrupper vars positioner utmanas av folket.
Det är bara det att inte så många av dem anser sig alltid ha rätt och inte heller är det så många av dem som skriker ut denna sin självpåtagna rättighet högt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *